I den andra delen av min investeringsstrategi förklarar jag vad marknadsrisken innebär och hur den kan justeras.
Hur jag tänker angående marknadsrisken i min egna portfölj samt hur du kan justera din marknadsrisk med ett vanligt sparkonto eller exempelvis obligationer och/eller råvaror. Jag förklarar även vad obligationer är och hur de kan användas samt begrepp som korrelation.
Vad är marknadsrisk och hur anpassar jag den?
Vidareutveckling av investeringsstrategin del 1
I investeringsstrategi del 1 skrev jag om bolagsrisk och diversifiering. Hur man kan diversifiera bort viss risk i sin portfölj samt förklarade vad en ETF är. Portföljen har en bred grund genom innehav i indexfonder, ETF'er och investmentbolag. Den individuella bolagsrisken har vi nästan helt diversifierat bort men hur är det med marknadsrisken då?
Marknadsrisk
Marknadsrisken är 100% om vi lägger alla våra pengar i indexfonder och investmentbolag. Vi skulle fortsatt ha hög risk om vi vore helt exponerade mot index. Som vi sett under 2022, Covid-kraschen 2020, finanskrisen 2008, it-bubblan 2000 för att nämna några, kan börsen gå riktigt dåligt periodvis.
Det kan vara psykiskt påfrestande att se hela sitt sparade kapital sjunka i värde under långa perioder. Tillslut orkar kanske vissa inte med nedgången längre och säljer sina aktier vid en riktigt dålig tidpunkt till ett lågt pris när man egentligen borde göra tvärtom "Börspsykologi - Börsen beter sig inte alltid rationellt". Ett citat jag gillar är "de bästa affärerna görs i de jobbigaste och sämsta tiderna". Med detta menas att de som istället vågar köpa aktier när det ser som värst ut och känns som allra jobbigast ofta är de som i det långa loppet kommer ur krisen bäst. För visst är det ju det aktier handlar om i grund och botten, köpa så billigt som möjligt och i slutänden sälja så dyrt som möjligt. Det är svårt att tajma upp och nedgångar, för de allra flesta är det bättre att köpa kontinuerligt, lite varje månad oavsett börsklimat. Det är trots allt väldigt svårt att kunna se in i framtiden och veta när börsen kommer att gå upp eller ned.
Råvaror och korrelation
För att minska marknadsrisken kan man komplettera portföljen med investeringar på andra marknader och i andra tillgångar. Tillgångar som inte korrelerar lika mycket med varandra, exempelvis råvaror eller obligationer. Det går att investera i kaffe, vete, el, utsläppsrätter, järn, olja, ädelmetaller, valutor, ja det mesta faktiskt. Det finns många valmöjligheter i fond- och ETF-utbuden. Råvaror och räntepapper korrelerar ofta mindre med till exempel stockholmsbörsens index och på så vis kan vi minska marknadsrisken.
Skalan för korrelation går från 1 till -1 där 1 innebär full korrelation, tillgångarna rör sig exakt likadant. Ju närmre 0 desto mindre korrelerar tillgångarna. 0 betyder ingen korrelation, tillgångarna rör sig oberoende av varandra. Rör vi oss åt -1 får vi en negativ korrelation, tillgångarna korrelerar fast i motsatta riktningar där -1 är en så kallad perfekt hedge. Tillgångarna rör sig exakt lika mycket fast i motsatta riktningar.
Ju större negativ korrelation ens innehav har, ju mindre blir din risk. Ett aktieindex och ett sparkonto korrelerar inte alls med varandra, räntan på sparkontot är densamma även om börsen går upp eller ned. Detta är alltså 0 korrelation. Ett exempel på bolag med positiv korrelation (högre än 0) skulle kunna vara McDonalds och Coca cola. Båda är inom konsumentbranschen och skulle det ekonomiska läget bli sämre kan man tänka sig att folk spenderar mindre pengar på både McDonalds och Coca cola. Bolag med negativ korrelation (lägre än 0) skulle kunna vara flyg- och oljebolag. När bränslet är billigt tjänar flygbolagen mer och oljebolagen mindre och vice versa. Det är dock viktigt att notera att korrelationen mellan två bolag kan variera över tiden och inte alltid vara konstant.
Vill man ha minimal risk bör man alltså diversifiera så mycket som möjligt och investera i bolag och branscher med negativ korrelation, priset vi får betala för en låg risk är potentiell avkastning vi kan gå miste om. Hög negativ korrelation kan ge väldigt dålig avkastning om det ena bolagets vinst neutraliseras av det andra bolagets förlust. Risk är alltså något vi måste ta om vi vill öka våra möjligheter till högre avkastning. Risk kan slå åt båda hållen, med högre risk kan vi också få en större potentiell värdeminskning.
Diversifiering och riskbenägenhet
Här gäller det alltså att balansera en risknivå som man själv är bekväm med. Med en lägre risk avstår du viss potentiell avkastning men det kan också minska förlusterna vid eventuella nedgångar.
Men man behöver inte gå så djupt in på att diversifiera sig mot en mängd olika marknader. I min portfölj har jag valt att köpa AuAg Silver Bullet A. Detta är en fond vars underliggande innehav är aktier i guld- och framförallt silvergruvor. Detta i kombination med att jag sparar en viss del av mitt kapital på ett helt vanligt sparkonto räcker gott och väl för mig. Sparkonton ger nu för tiden ränta igen i och med att räntorna höjts. Räntorna på sparkonton är dock fortsatt låga om man jämför med värdeminskningen på pengar som uppstår i och med inflationen. Hur stor del av sitt totala kapital man väljer att ha på ett sparkonto och hur stor del man väljer att ha i sin aktieportfölj beror alltså helt på hur riskbenägen du är. Ju större del du har på sparkonto desto lägre risk löper du och med lägre risk får du även lägre potentiell avkastning. För hög risk är inte bra, men att ha minimal risk behöver inte heller vara det bästa alternativet.
Vad är obligationer och hur kan de användas
Enkelt förklarat är en obligation ett lån. Köper du en obligation innebär det att du som innehavare har en fodran på låntagaren. Låntagaren kan vara ett företag eller en stat. Räntan du får på en obligation är ofta högre än på ett sparkonto och även här handlar det om att balansera risk mot eventuell avkastning. Obligationer är inte riskfritt, framförallt inte om du köper obligationer av ett företag. Företaget kanske inte klarar av att betala räntan eller helt enkelt går i konkurs. Eftersom risken är högre här ger obligation utställda av företag ofta också högre ränta jämfört med statsobligationer. En statsobligation är något staten ställer ut, risken är relativt låg, det är inte ofta till exempel svenska staten går i konkurs. Men det finns stater som gör och har betydligt sämre ekonomisk situation än till exempel Sverige, denna risk brukar också spegla sig i hur hög ränta statsobligationen ger.
Priset på en obligation påverkas också av räntan. Köper du en obligation och behåller den tills löptiden på obligationen går ut får du tillbaks dina investerade pengar och räntan du tjänat under tiden, inga konstigheter. Men om du inte tänker behålla obligationen hela löptiden kan prisskillnaderna påverka hur hur mycket du får tillbaks när du säljer obligationen. Stiger räntan efter att du köpt en obligation kommer priset på din obligation att gå ned och du får tillbaks mindre pengar än du köpte för. Detta på grund av att räntan är bestämd och nya obligationer som ges ut kommer ge högre ränta. Sänks räntan däremot efter att du har köpt obligationer kommer nyutgivna obligationer ha lägre ränta och därmed blir obligationerna med högre ränta mer attraktiva och priset stiger. Löptiderna på obligationer kan variera. Man kan även köpa obligationer genom att äga diverse fonder och ETF'er med obligationer som underliggande.
*Notera att allt som skrivs på denna sida är mina personliga åsikter och uppfattningar, jag ger aldrig köp- eller säljrekommendationer på individuella aktier. Alla som investerar i finansiella produkter bör göra sin egen analys. Finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde, historisk avkastning ger ingen garanti för framtida avkastning. Kort och gott, det är dina pengar och ditt ansvar att läsa på om riskerna när du investerar*
Är negativ korrelation vad som brukar kallas för en hedge?
SvaraRaderaNär man pratar om korrelation så använder man sig av en skala på 1 till -1 där:
Radera1 = Fullständig korrelation (tillgångarna rör sig alltid i samma riktning)
0 = Ingen korrelation (det finns inga samband i rörelserna mellan tillgångarna)
-1 = Fullständig negativ korrelation (tillgångarna rör sig alltid i motsatta riktningar)
Så ju närmre 0 korrelationen är ju mindre samband finns det och precis som du säger är -1 ( fullständig negativ korrelation) också känt som en perfekt hedge. Det vill säga, när man läser i finanstidningar att ett bolag hedgar priser på råvarutillgångar eller fonder som hedgar ett aktieinnehav innebär det att man köper/säljer terminer eller andra andra instrument för att "låsa" värdet på tillgången. Oavsett hur priset utvecklar sig därefter så kommer värdet förbli detsamma om det är en perfekt hedge (-1 korrelation och viktningarna för både lång ock kort position är lika stora).